Så här gick det till den 4 februari 2007:
Kl. 04.09
Jag fick ett sms av mamma där det stog:
Lillan nu är det bara 5 min mellan värkarna!
Trodde att jag drömde men Malin ringde 2 min efter och frågade om jag var vaken.
DÅ VAKNADE JAG!
Kl. 05.20
Jag började traska mot Malin för jag trodde att vi skulle åka in. Men vi väntade till runt 7.
Ca kl 07.00
Pappa skjutsade in oss.
När vi kom in på förlossningen satt dom på sån där som dom mäter hjärtljuden på
bäbisen med och kollar värkarna. Och kollade hur mycket öppen Malin var.
Hon var bara öppen ca 1-2 cm.
Så pappa fick hämta oss igen.
När vi kom hem frågade Johannes (blivande storebrodern) vart bäbisen var. *haha*
Jag gick hem och sov en liten stund.
Och väntade på att Daniel, Samir och Tomas
skulle åka på hockey (som vi förlorade med 6-1) kl 15.00.
Då gick jag upp till Malin igen.
Ca Kl 15.10
Pappa skjutsade in oss igen, vi fick vänta lite och sen samma process igen,
på med maskinen som mäter hjärtljud och värkar. Och kolla hur öppen hon var.
Det hade gått framåt för nu var hon öppen ca 3 cm.
Värkarna visade mindre på maskinen men dom var kraftigare sa hon.
Hon fick ett eget rum, där hon sen skulle föda. Och sen bar det av ner i "stora korridoren".
Vi gick fram och tillbaks, fram och tillbaks, fram och tillbaks.
Mamma, Mia och Johannes kom med cigaretter till mig.
Och när hockeyn var slut vid 19.00 kom Daniel med pengar till mig (var så hungrig).
Malin hade ont nästan hela tiden. Hon badade lite och värkarna kom tätare och tätare.
Bedövning vägrade hon. Det skulle hon minsann inte ha =/
Jag beundrar min lillasyster.
Runt 20.00 skulle barnmorskan rispa hål på fosterhinnan,
eftersom att vattnet inte hade gått.
Dom gick ut till "expeditionen" och skulle hämta nånting.
Och då säger Malin som står upp av alla värkarna:
Det känns som att vattnet ska gå.
Och splash 20.05 damp vattnet rakt ner i golvet =)
Jag gick ut och kollade om barnmorskorna va på g tillbaks,
och visade med chester att vattnet hade gått.
Då kom dom springandes. Och sen gick allt fort (kändes det som)
Efter nån minut kunde Malin lägga sig ner i sängen mellan värkarna
och fick en sån där manic på magen som kollade hjärtljuden.
Dom låg på runt 180 och det är högt!
Efter ännu en stund fick hon krystvärkar och fick börja krysta LUGNT.
Det va väldigt jobbigt att bara stå där och veta att jag inte kunde göra NÅTT åt smärtan.
Hon skrek som jaa ojojoj. Tyckte synd om Malin.
Jag fick hjälpa henne att hålla hakan mot bröstet
för att hon inte skulle få ont i nacken och halsen tror jag.
Hon krystade lite och efter ett tag såg man hur huvudet började trycka på,
sen såg man hjässan och Malin fick känna.
Efter det fick hon inte krysta på en stund så att huvudet fick "tänja ut lite".
När hon fick börja krysta igen så var det inte många krystningar hon behövde genomlida,
kanske det va runt 2 st sen kom HON den lilla parvelvanten 20.45 alldeles rynkig och lite blodig.
Moster börjar stortjuta. (jag skulle ju filma allting men det gick inte så bra)
Det var en av dom underbaraste stunder i hela mitt liv.
Det var så "STORT". Lillan fick ligga kvar mellan Malins ben och hämta andan lite.
Barnmorskorna torkade henne medans jag försökte se nått genom tårarna och ta kort.
Sen fick moster den STORA ära att klippa navelsträngen. Det va lite "segt", hehe.
Dom la lillan på Malins mage och jag tror att all smärta va glömd.
Moderkakan skulle ju också ut, och den va inge mysig *blä*
Sen skulle dom mäta och väga lillan. De tyckte hon inte om *arg* Det va ju så kallt.
Men när världens bästa moster skulle klä på henne och hålla henne så blev hon tyst.
Barnmorskan klämde på Malins mage så allt blod eller nått skulle komma ut.
Åhh så söt hon var. Vägde 3320 gram och va 51 cm lång.
Malin ammade och vi fick gofika.
Vi satt ganska länge och bara tittade på krypet =)
När vi hade fikat duschade Malin. Sen fick hon ett rum inne på bb.
Mia kom och "bytte av mig" nångång därefter och jag åkte hem med pappa,
eftersom jag skulle upp och jobba.
Det va verkligen en stund i mitt liv som jag aldrig kommer glömma.
Älskar både lillan (Kelly), Johannes och dig Malin.
Jag beundrar dig!!! Du är så stark!
Självklart så älskar jag Tindra och Mia också.
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3 |
